Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jägaresånger - Jagttiden, af J. A. Wadman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jagttiden.
■Ja" lär.gtar ut ur dessa trånga salar,
Från dessa hopar af fernissadt grus,
Till mina höga berg och djupa dalar,
Till fria glädjen i naturens hus.
August, den sköne, benrat rågen,
Pomona skörtat upp sin kjol.
Nu väcks den äkta jägarhägen
Vid ymnig dagg och dämpad sol.
llygeias blomma ej med mandellukten
Förvillar trogne hundens spejarnos.
Flyggilda änder, samlade i buglen,
Till större vatten flyta bort sin kos.
Naturen, grön med gula bälten,
Lagt af sin ungdoms rosendrägt;
Men Nordan smyger öfver fälten.
Och rönnen rodnar vid dess flägt.
Ej mera nu man räds att med den samma
Påtändning blåsa ut en talrik slägt.
Herr Ungjöns bugtar re’n som sin fru mamma
Och köket visar honoin steks respekt.
Re’n skogens klockare i truppar
Klädt upp och fostrat sina små.
Kolsvarte gå de unge tuppar;
I brokigt sits unghönsen gå.
Nu proppa jägarnc sina kantiner
Med stadig kost, som åt en dagsverkskarl:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
