Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ni ett annat, men det får ni göra för äran.
Betalning kan knappast komma i fråga, mannen är i små
omständigheter. Hur är det, ni talar ju tyska?"
Jag antog utan betänkande förslaget och fick
veta, att personen i fråga var franska republikens
minister i Sverige grefve Joseph Arthur de Gobineau
„den stora ariern, den franska germanen". Jag skulle
träffa honom i akademiens bibliotek på bestämd dag
och tid. Vi träffades på utsatt tid, och den franska
diplomaten framförde på en tyska, så vårdad att den
hedrat en hannoveranare från Celle, sin förbindliga
anhållan om att jag skulle stå honom bi att afteckna
och kalkera finsk och keltisk ornamentik.
Då jag komplimenterade honom för hans vackra
tyska uttal, så ovanligt hos en fransman, svarade
han med en sentens, som jag aldrig glömt och som
vackert karaktäriserar mannen själf: „La Frange ne
connait ni les basses envies, ni les haines calculées,
la Frange magnanime oublie vite."
Tillsammans gingo vi genom bibliotekets
böcker, i hvilka det keltiska elementet i förbigående
sagdt var någorlunda företrädt. Genom A.
Hazelius, O. Montelius och andra fick jag senare en del
finska fornföremål, så att ändamålet för hans studier
i det närmaste blef tillgodosedt.
Orsaken till dessa grefve Gobineaus studier var
den, att han i ett arbete, utgifvet åren 1853—55,
antagit det finnar och kelter i urtiden bebott
mellersta och sydliga Europa. Detta hans påstående hade
tidigare bemötts med en viss öfverlägsenhet, men
nu på 70-talet hade det påvisats att hans hypotes
vore riktig. Då det nu var fråga om att utgifva en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
