Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
denna societet, lidelser som satte den i rörelse,
vänskapsförbindelser som ingingos och brötos,
böjelser, antydda, måhända tolkade, allt gick igen i
denna långa sagodikt. Då emellertid några af de
personer, som gifvit stoff åt sången, lefva, torde det
vara lämpligast att tills vidare icke yttra sig om
dikten.
Grefvinnan La Tour, själf ifrig och talangfull
målarinna, hade vid denna tid förmått sin vän
Go-bineau att ägna sig åt skulpturen. Så otroligt det
låter, lyckades den snart sextioåriga mannen bringa
det därhän, att han senare till och med tog pris i
en offentlig täflan i Italien om ett stort
grafmonument. Huru långt på konstens bana grefvinnan La
Tour själf kom, framgår däraf att hon under
pseudonymen Paul Mahot (se dikten Amadis) utställde
ett stort porträtt af Gobineau vid salongen i
Paris 1878.
1873 gjorde han en resa till Trondhjem, till
kung Oscars kröning. Den gjordes öfver Kristiania,
i sällskap med familjen La Tour, deras gäst fröken
v. Engeström, belgiska ministern i Sverige m. fi.
Från denna resa, som delvis gjordes i karriol,
återvände Gobineau hänryckt af naturens storslagenhet
och skönhet och folkets höga ståndpunkt i kulturellt
afseende. Han hade dock med sorg sett
emigranter i tusental lämna landet, han „hade sett det med
tårade ögon". Detta ädla ariska blod skulle
förvanskas, orenas, besudlas i Amerika, där så många
raser och rasblandningar kämpade om väldet, det
var att ödsla med världens finaste nervsubstans, dess
renaste blod. Och dock, när han sett dessa emi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
