- Project Runeberg -  Människor som jag känt : personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar / Första delen /
117

(1904-1914) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117

jag emellertid ha funnit det högst kuriöst om Wasili
Wereschtschagin vunnit detta Nobelpris. Frånsedt
att han i sina tidigare böcker aldrig talar ett ord om
denna sin mission, ville jag påstå att den alis icke
fanns i hans arbeten, likaså litet som den tidigare
fanns i det menskliga medvetandet under den tid
han växte upp. Den är en ny tanke buren af en
v. Suttner, Bloch, Nobel m. fi. och bland dessa fanns
han ej. I några af de vackraste rader i hans
»lefnadsminnen" säger han om skilsmessan från
hemmet »O, was’ war das für ein Verbrechen, mich zu
verlassen! Damals empfand ich nur instinktiv ohne
Verständniss der Sache, dass es unmenschlich sei
ohne dringende Nothwendigkeit, ein Kind des
elter-lichen Einflusses zu berauben; jetzt nachdem ich
ein halbes Jahrhundert durchlebt nenne ich es
un-sinnig und barbarisch." I samma, i många
afseenden läsvärda bok säger han att hans själ »hårdnade
och förråades i kåren" hans fantasi fyldes med
bilder från krig och fältslag, hans kunskaper gingo åt
samma håll, hans inre blick, hela hans själslif
förvändes, allt inom honom fick den läggning som går
igen i hans verk och fulast i hans bok »från
bataljfält i Asien och Europa", en bok som han ej borde
ha skrifvit. Man når det man är, och ingen vilja i
verlden kan förändra det innersta jagets vilja. Att
på äldre dagar komma ut ur en »tioårig drill", som
han sjelf talar om, det går ej. Han hade att lefva
på hvad som nu engång fanns inom honom och det
var krigssaken och icke fredssaken.

För öfrigt tror jag det icke var han sjelf som
kom på idén, att sträfva efter detta fredspris, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:24:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jagkant/1/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free