- Project Runeberg -  Människor som jag känt : personliga minnen, utdrag ur bref och anteckningar / Första delen /
126

(1904-1914) [MARC] Author: Jac Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126

bildades finhet i uppställningen, utan pomp och ståt,
samt att i allt hvad vi hade att skaffa och göra med
dem genom urban d. ä. andlig öfverlägsenhet stämma
dem till vår förmån. Deras herskares välvilja vore vårt
starkaste skydd, den ryska allmänhetens höga tanke
om vår kultur vårt enda värn. Huru replikerna föllo
minnes jag ej, men väl att vi hade en ifrig åhörare
i en ovanligt prydlig rysk general, som synbart
intresserad af vårt samtal satt midt emot oss,
läppjande på sitt té. När min vederdeloman likviderat,
gick han sin väg, stucken öfver mitt, såsom han
ansåg, opatriotiska tal. Nu reste sig generalen och
sade till mig på svenska: „Jag är alldeles af min
herres åsikt och uppfattning och tillägger endast, att
i om den uppfattningen ni uttalar ej kan göras
gäl-’ lande i vårt land, skall det gå under".

Vi skildes åt i trängseln; jag såg att han, stödd
på en käpp, starkt haltande gick in i en första
klassens kupé. Vi följdes åt till Petersburg. Vid
finska järnvägsstationen möttes vi åter och hälsade på
hvarandra. Jag frågade under resan alla mina
bekanta medpassagerare efter mannens namn;
förgäfves. Och först vid Uttis station upplystes jag af
kapten Alexander von Dæhn, som jag kände sen
gammalt, om att generalen var hans yngre broder
Woldemar Carl, Wiborgs läns nyutnämnde guvernör.

Efter utställningen i Moskva fick jag plats som
t. f. föreståndare för länebyggnadskontoret i Wiborg,
och då denne tjänsteman vid ett centralt verk i
Helsingfors, eget nog, lyder äfven under guvernören,
gjorde jag min visit hos honom. Erinrande mig om
vårt sammanträffande vid Klin tog han vänligt emot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:24:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jagkant/1/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free