Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
dem torde vara förlåtlig och förklarlig. Läsaren
tycker måhända att jag ser honom väl mycket i ljus.
Kan vara. Andra se honom för mörkt, måla honom*
svart i svart; själf anser jag mig ha sett på honom
med oväld — jag håller nämligen före, att man skall
vara uppvuxen i östra Finland, förtrogen med dess
värld och dess fördomar, för att fullt förstå honom.
Med ministerstatssekreteraren Woldemar Carl
von Dæhn bortgick den antagligen siste i vårt land
bofaste medlemmen af familjen von Dæhn. Likasom
ätterna Etter, Briskorn, Nolcken m. fi. komma väl
medlemmarne af familjen von Dæhn att framgent
skylta i Finlands adelskalender; men i dess andliga
utvecklingshistoria, i dess kulturella lif torde de icke
mera komma att taga del. Deras släktrelationer och
uppfostran ha fört dem på andra banor. Därom
var äfven Woldemar von Dæhn redan på 90-talet
medveten, och detta medvetande gjorde honom sorg.
När jag, för hvilken v. Dæhn visade grafkapellet i
Sippola, anmärkte, att där fanns plats endast för en
död ännu, svarade han: „Denna ende blir jag, jag
är ock den siste; de andra komma att sofva där
borta på andra sidan gränsen. På min kista skall
stå endast mitt namn, intet annat, inga titlar eller
värdigheter, ty det vore löjligt." Denna tanke, huru
ensam han var i vårt land, tycktes sysselsätta
honom mycket, ty så föga meddelsam han än var, lät
han den, så att säga ofrivilligt, mer än en gång
framskymta, såsom t. ex. i följande yttrande: „Det
finns släkter som ingenstädes slå rot, som drifna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
