Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Ottos respektfulla tacksamhet. Hans aktning för
denna vördade och vördnad värda broder gick så
långt, att han ännu som medelålders man icke gärna
satte sig i brodern Frans närvaro.
Den omständigheten att han ej besökt någon
skola, aldrig blifvit så att säga afslipad i en
kamratkrets, utan vuxit upp individuell, personlig,
subjektiv till en grad som endast få människor förunnas
det, förklarar hans originalitet, hans utomordentligt
starka sympatier och antipatier och hans kompletta
likgiltighet för en stor del saker och sedvänjor, som
i det samhälleliga lifvet icke gärna kunna och böra
försummas.
Under årtionden kom han icke i säng förrän
långt efter midnatt. Han åt när det passade sig,
besökte sina vänner på de mest olämpliga tider, hade
icke en aning om den finska vishetsregeln „vierailla
ön käks’ aikaa: tulla ja mennä". Såg han ljus i
fönstret hos någon af sina vänner, gick han upp, klockan
må ha varit 10 eller 11 om kvällen. Också fällde
den originelle professorn J. A. J. Pippingsköld om
honom ett karaktäristiskt yttrande: „jag känner ingen
mera oordentlig människa än Berndt Otto
Schauman", ett yttrande som högeligen förargade den
sistnämnde, ty med ordet oordentlig förband han
begreppet libationer, och dem afskydde han.
Kammarrådet Schauman, som bodde i egen
gård i hörnet af Boulevardsgatan och Skilnaden,
hade det kanske största enskilda bibliotek i
Helsingfors. Här växte Berndt Otto upp bland böcker, kartor
och planschverk. När döden skördade hans äldste
broder, hans syster, hans far, när två bröder och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
