Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
I den vackra minnesrunan öfver Swertschkoff,
som Otto Schauman 1889 införde i Helsingfors
Dagblad, säger han med sin ideala åskådning af
vännen Swertschkoff, att dennes hjärta „klappade högt
för det större fäderneslandet Ryssland" och dess
härskare. Detta var ju vackert, men enligt min
åsikt icke riktigt. Swertschkoffs här ofvan anförda
egna ord, otaliga uttalanden i fråga om hans
förhållande till Ryssland och särskildt hans uttalanden
om den medlem af kejserliga huset, sorn var
konstakademins i S;t Petersburg höge beskyddare, jäfva
Schaumans omdöme. Swertschkoff hatade den ryska
konstakademin och särskildt dess sekreterare och
torde nog ha haft skäl därtill, ty mannen blef
sedermera för underslef och rofferier förvisad till Sibirien,
han ensam! Ryssland var nog det land han
likasom så många af hans sig frivilligt expatrierande
landsmän sist ville lefva och bo i. Jag har känt
tiotal af dem.
Hans dröm om ett konstnärsskap, fritt från ali
nationalitet, är ohållbar. Konsten, så fri den är,
är bunden af samma band som allt annat i världen.
Den är bunden af breddgrad, eskimåernas och
negrernas dans äro olika till form och rytm, ehuru
uttryck för samma känsla. Ett renässanspalats i
Sudan eller Hindostan verkar löjligt, påstår den
ädle Gordon pascha, ty stilen hör det tempererade
klimatet till, kärlekens sötma och dödens bitterhet
är densamma för alla folk och raser, men där de
kläda sig i t. o. m. den mest universella af alla
konstens former, i musikens toner, ljuda dessa toner
himmelsvidt olika hos solens barn och hos de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
