Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
icke vara med om. „Nog hade han redan för länge
sedan fallit från sin höjd, om icke en Örn hållit
honom i sina starka klor", hade Wrede sagt åt af
Forselles. Yttrandet intresserade mig, och en dag
frågade jag Örn om saken. Han svarade: „Ja, den
tiden var jag Adlerbergs kanslichef, och jag tyckte
det vara bättre att ha oppositionen inom än utom
senaten, då måste den åtminstone hållas inom
behöriga skrankor, men Snellman är så inkollegial
som möjligt".
Ännu länge efter det Snellman lämnat senaten,
hörde man i det grefliga huset mindre vänliga
omdömen om honom, icke just af grefven själf, ty han
var som redan nämndes en tystlåten person. Han
såg, så vidt jag förstår, ned på Snellman från
höjden af sina hofcharger och sin ställning i Finland,
som han satte högt och skattade högt.
Då och då kunde man höra honom säga: „er ist
ein Professor", som väl betydde att han ansåg honom
för en teoretiker, obevandrad i den praktiska
statskonsten, bra att ha för att komma fram med de lärda
bevisen för det som i verkligheten skedde och måste
ske. Grefvinnan däremot, mera impulsiv och
hysande ett alldeles speciellt groll till Snellman,
sparade icke på sina bedömanden. En gång, då talet
föll på denne, sade hon högt åt sin förtrogne och
särdeles gode vän, kanslirådet L. Heimbürger,
antagligen utan att känna hela innebörden af
yttrandet: „Der Karnikel hat selbst angefangen", ett
münchener slanguttryck, som i den höga damens
mun tog sig mycket drastiskt ut.
Kanslirådet Heimbürger hörde till hennes ifri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
