Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
tidén ljus i skinande blått, såg han den dunkel,
medan det framfarna tycktes honom skönt,
förtonande i rosenskimmer. Där fanns en platonisk
idealism i hans hänförelse för kvinnorna, som, det måste
medges, kastade ett mildt skimmer af löje öfver
den åldrande mannen, men som intet hade att göra
med en don Juan, än mindre en Lovelace. Hans fel
voro: en viss klerikal trångsynthet, en långt drifven
gourmandise och en indolens, som tidtals gick väl
långt, samt först och sist en af aristokratiska
fördomar inskränkt blick på nationens lif, något som
hindrade honom att fatta djupet och storheten i det
latenta politiska och andliga lif, som rörde sig på
bottnen af vårt folk, en rörelse som han nog
anade, men af ofvanstående skäl hindrades att fatta i
dess dåvarande skede.
Hans broders ord till mig, „att tider nog skulle
komma, då vi i Finland gåfve mycket för att få
honom igen", har hållit streck, håller det kanske
ännu i dag, och dessa ord äro att anse som ett
verkligt äreminne.
Grefve Adlerberg öfverlefves af en ogift, nu
svårt sjuk son, bosatt i Bayern på Tegernsee. Han
äger bref från Armfelt, Palmroth, Stjernvall-Wallén,
m. fi. en brefsamling af allra; största vikt för vår
historia från den tiden hans fader vistades och
verkade i vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>