Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
stod öfver allt beröm, men konstnärligt knappast
höjde hennes arbeten öfver briljant gjorda botaniska
planscher.
Norrmännen, med sina af Munthe komponerade
sagodikter efter Asbjörnsonska motiv, hade slagit öfver
till en motsatt ytterlighet; man kunde knappast känna
igen arten af de djur och växter de väfde in i sina
mattor och draperier, därtill läto de bisakerna i
kompositionen i och för rumutfyllningen spela en nästan
lika betydande roll som själfva hufvuduppgiften. Det
hela var rikt, framför allt färgrikt, men oredigt.
Svenskarna hade, såvidt jag förstår saken, valt
den riktigaste vägen. Jämte en lysande färgskala,
som särskildt kom till synes i de skånska
väfnaderna, byggde de på historisk grund, behandlade
alla stilar från bronsålders ornamenter till
Svenno-tapeterna från Erik XIV:s tid och barocken upp till
den rika och mångskiftande väfnads- och
färgnings-konst, som i dag som är idkas i olika delar af
Sverige.
Tack vare ett allvarligt studium af alla dessa
olika nordiska skolor slog Fanny Churberg om i
frågan om den finska textila konsten. „ Helst såge
vi", skrifver hon i Folkupplysningssällskapets
kalender 1888, „att nya mönster uppfunnos, så att enhvar
själf försökte uttänka, huru hon ville sira sitt
förkläde eller sina julklappar. Naturen omkring oss
erbjuder ymnigt motiv än i dag, såsom fordom åt
våra mormödrar". Hon hade tack vare resor, tack
vare sina upplysta svenska vänner fått en vidare,
större syn på tingen, brutit sin själs fennomanska
bojor, åtminstone de tyngsta, var fullt rustad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
