Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
I vår konstkritik gingo vi båda ut ur en och
samma princip, vi ville intressera allmänheten för
konsten. Då denna allmänhet främst frågade efter
hvad en tafla framställde, icke huru den var gjord
— hvilket senare åter uigör kärnpunkten för
konstnärernas intresse, gick det hela ut på att främst
beskrifva konstverken och därigenom locka publiken
till utställningarna i så stort antal som möjligt. Att
som i de stora länderna, under de stora
konstepokerna (Winckelmann, Grimm, Taine m. fi.) försöka
att styra och länka konsten mot vissa mål, kom
naturligtvis aldrig i fråga i våra kritiker, om man
ens i högre mening kan kalla dem så. Vår afsikt
vanns, åtminstone delvis, att döma däraf att
konstintresset vid denna tid var vida varmare och
intensivare än nu. Siffran för utställningsbesöken var
högre än nu, ehuru folkmängden (i de af våra
städer där utställningarna försiggå) ökats betydligt.
Den förnämsta orsaken till allmänhetens
bristande intresse för vår konst är dock att söka däri,
att våra främsta målare Gallén, Järnefelt m. fi. —
icke på länge tagit del i utställningarna, splittringen
inom konstnärskretsarna, bristande fast ledning, den
allt uppslukande politiken och den förfärande
demokratiseringen af konsten och konstutöfvarenas
klass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
