Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276.
det nya maneret" (att måla, icke lavera), han dock
trots allt blef sin egen skola trogen, ehuru, jag
betonar det uttryckligen, där fanns evolution i hans
konst.
I pennteckningens svåra teknik var Scholander
en mästare. Sant är att han förde denna teknik
för långt. Han försökte med endast linjer (icke
toner) få in clair obscur i sina teckningar, medan
själfva maneret egentligen icke ligger åt det hållet.
Där han nöjde sig med hvad pennan helt enkelt
kan ge i och genom linjer af olika valör, där kom
han till en teckning som var verkligen magistral.
Därtill kommer ännu en sak, den är icke Holbeinsk,
Dürersk, Cellinisk eller flämisk denna teckning, den
är hans egen i art och stil. Lysande äro hans
ornamentsmotiv, kyrkointeriörer, portaler och
teckningar af borgar. Högst ställer jag hans teckningar
till Fjolnersagan. I detta verk äro de enklare
bilderna, där linjemaneret rätt och slätt kommit till
användning, alldeles förträffliga. Det hela, dikt
som bild ligger utomordentligt väl för hans
temperament, en viss frisk kärfhet som förmildras däraf
att det är byggdt på ett starkt bärande humoristiskt
och rent nordiskt lustigt lynnesdrag. Verket är
gjordt med en yrkesskicklighet som icke känner till
några svårigheter. När de två kvinnorna sjunga
sitt
„Mjöd må hans minnes
Märkes mål varda,
Löje hans bragders
Bautasten bli."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
