Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278.
flesta. Om tillvaron af dessa akter visste jag genom
kanslirådet Fr. Sander; att jag själf fick läsa dem
berodde af en slump. Sommaren 1879 var jag i
Stockholm och besökte som alltid, då jag var i
tillfälle därtill, Scholander, denna gång på hans
ämbetsrum. Han var vid tillfället på ett briljant
humör och mycket meddelsam. Så blef det tal om
nationalmuseibygget.
„Den frågan", inföll jag, „borde farbror ha
tagit om hand, makat undan tysken och gjort något
helt och svenskt däraf. Farbror var uppfostrad, ja
jag vill säga född till världen för den sakens skull."
„Jo, passmante gosse lilla, det skulle jag ha
gjort! Kom hit i morgon vid den här tiden, så
skall du få läsa min „pinohistoria" i den frågan."
Det gjorde jag och fick verkligen del af den
hemliga dossier, sammanställd af Scholander själf,
hvars akter i historisk följd redogjorde för frågans
gång. Som allt hvad Scholander skrifvit, var det
medryckande spirituellt, men det grämer mig att
säga, det var icke öfvertygande. Allt var förstås
sant, alla detaljer från de för honom kritiska åren
1846—49 riktiga, men resultatet blef för mitt
vidkommande ett annat än jag trott och önskat.
Vi Scholanders elever togo för gifvet — ja det
var en trossats för oss —- att om vår mästare, och
icke den där herrn i Berlin, fått göra ritningarna till
nationalmuseet, ja se då hade det varit något annat.
Efter genomläsandet af arbetet var denna min stolta
tro icke mera hållbar. Scholander var 1846 trettio
år, således ingen dufunge mer, han borde ha vetat
hvad han ville. Af akterna framgick emellertid, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
