Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305.
rikt begåfvade söner föddes Henri, den blifvande
kardinalen år 1800, Emile blef en känd
historieskrifvare, Louis lefver än i folksångerna i Vendé;
han föll efter vilda strider för monarkin med ett
gladt och högt „jag dör för Gud och konungen".
Äktenskapet blef, oaktadt makarna hörde till
olika religioner, lyckligt. Fadern var en indifferent
katolik, modern brinnande i sin lutherska tro.
Under Napoleons tid svingade sig fadern upp till
fransk resident i Nimvegen. När kejsardömet föll
flydde han till Frankrike och blef underprefekt i det
i balladerna berömda Yvetot i Normandiet, just
där släktens stamgods låg. Barnen gingo i det
protestantiska lyceet i Nimvegen, de uppfostrades
enligt J. J. Rousseaus system utan
religionsundervisning, hette det, de skulle själfva vid mognare år
välja den religionsform de ville omfatta. Så var
det i teorin, men moderns inverkan tillskref
kardinalen, „att han vid denna tid höll katolicismen
för endast vidskepelse och ceremonier, medan
protestantismen syntes honom vara de upplysta
andarnas religion".
Och dock, han skulle bli en troende katolik.
I närheten af hans hembygd fans en katolsk präst,
en af de obemärkta, de tysta i landet, men stark
genom värmen och intensiteten i sin tro. Denna
blef Henri de Bonnechose förtrogne. Och nu
inträffade „ett underverk", Gud själf ingrep i hans lefnads
öden. Hans mor reste till Holland för att ordna
några arfsangelägenheter, under hennes bortavaro
greps den unga Henri af en stor själaångest och
vände sig till den ofvannämnda katolska prästen,
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
