Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309.
Men i det syndiga och, som vi i vår själfförhäfvelse
säga, lättsinniga Frankrike, där har en ärkebiskop
kardinal de Bonnechose gjort allt detta. Han hade
utfärdat en inbjudning till en teckning af bidrag för en
minnesvård öfver J. B. de la Salle om hvilkens
betydenhet, innan kardinalen tog den till tals, de goda
normanderna visste ungefär lika mycket d. v. s. lika
litet som vi hos oss veta om biskop Herman Wittes.
Den berömda skulptören Falguières har
modellerat minnesvården, fontänen, arkitekten Deperthes har
vårdat sig om de arkitektoniska detaljerna.
Invigningsfesten, till hvilken äfven min ringhet fick en
inbjudning, tillgick som det nämnts här ofvan.
Präster, bara präster ledde och behärskade hela den
pompösa akten. Generalitetet, trupperna, den lärda
världen, konstnärerna underkastade sig med glädje
deras ledning. Men hvarför kan det ske solennt
under anslutning af statens högsta funktionärer och
en oräknelig folkskara i det syndiga Frankrike, som
om man öfverflyttar hela apparaten till det
gudaktiga Finland måste anses rent af omöjligt, ja t. o.
m. löjligt? Jo, tron är icke död i Frankrike som
hos oss, det fick Clemenceau nyligen röna i sin
dumma strid mot Jean d’Arc’s minne och biskopen
i Orleans. Aktningen för prästaståndet är, trots
allt, högre där än hos oss.
När Frankrike stod vid randen af sin undergång,
när Normandiet besattes af fienden, när Rouen blef
brandskattadt af tyskarna på ett rent barbariskt sätt,
Född i Reims 1751, död i Rouen 1819, stiftare af
samfundet Den kristna skolans vänner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
