Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318.
Som gosse stängdes jag i klostergårdar
och slöts ur alla jordens fröjder ut.
I stället lofvades vid lifvets slut
mig evig fröjd, inunder marmorvårdar.
Den fjäder, som man djupast tryckte, spände,
sitt bakslag gaf dess starkare engång.
Hvar droppe i mitt inre sjöng en sång
om friheten, dess helga eld mig brände.
En mun, ett ögonpar jag sedan såg.
Fast ingen himmelsk glöd uti dem låg
mot dem jag bytte paradisets fröjder.
Fri blef jag nu, jag ut i världen drog.
Af fria sällar fann jag mer än nog
bland röfvare på Apenniners höjder.
De Bonnechose ville godtgöra hvad hans
medbröder, hvad kyrkan förbrutit. Han besökte den
franskfödda italienska prinsessan Clothilde i Turin, han
bad huset Savoyen om försköning, vädjande till
dess vapen, det hvita korset. Prinsessan hade
gjort allt hvad hon kunnat. Hon hade smultit i
tårar, hon hade bedt sin gemål, legat vid
konungens fötter, allt förgäfves. Mannens lif var
förver-kadt. Kardinalen förlät huset Savoyen aldrig dess
hårdhet, sig själf aldrig sin undfallenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
