Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
den antagligen hvarje människa medfödda
förmågan att sammanföra form, färg och
ljudförnimmelser, att ge bild och ljudtyper åt helt
abstrakta ord, t. ex. straff, sannfärdighet, sorg,
för de förra visuella, för de senare auditiva
pho-tismer. Dessa namnbildningar funnos icke till
vid tiden för våra observationer och samtal. Olika
sinnens förnimmelser, som väcka likartade
känslor, associeras ju lätt genom förmedling af dessa
känslor; tonen, ordet väcka icke färgbilden direkt,
utan en viss dunkel känsla, som i sin tur,
särskildt snabbt och omedvetet, ju mera sinnena
uppöfvats, tar gestalt i de färger och bilder, med
hvilka känslan tidigare hos oss förknippats.
En gång, flere år efter de händelser jag här
ofvan nämnt, när vi med Martin Wegelius och
Edelfelt diskuterade dessa saker, frågade Edelfelt
Wegelius: „När du hör ordet straff, hvad försiggår
inom din föreställningsvärld?" Blixtsnabbt och
utan betänkande svarade Wegelius: „Jag hören
basun af oerhördt djup." Edelfelt hade en
föreställning om höga, gälla rop och en hvitklädd
kvinna med förbundna ögon, en „Dike". Hos
Wegelius väcktes endast auditiva photismer, hos
Edelfelt både auditiva och visuella. Hvarje
människa, som observerat sitt eget tanke- och
före-ställningslif, har utan tvifvel märkt, att t. ex.
dagarnas, men främst månadernas namn
framkalla gifna, konstanta, oföränderliga
färgföreställningar. Med december, och än mera med januari,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
