Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181’
för alla de sköna konsterna och som för de
fröjder denna mångsidighet gaf honom pliktade
med stunder af kval och bitterhet, dem hela hans
manliga kynne och karaktär knappt gåfvo
honom kraft att uthärda. Garnier, den yngre af de
två, skref en vacker minnesruna öfver Scholander,
där han prisade honom för hans mångsidighet,
men huru ofta hörde icke vi, Scholanders elever,
mästaren säga: „ja Garnier, han var lycklig, han
fick ägna hela sin andliga kraft åt ett enda verk".
Jag har nämnt, att konsten och Frankrike
fyllde Garniers hjärta. De fyllde det dock icke
helt; där fanns ett land, ett folk, som vid sidan
af det stora, afgudade Frankrike intog en viktig
plats i hans själslif, det var Sverige och
svenskarna. Det har förunnats mig den stora glädjen
att genomgå en del af hans korrespondens med
„ces bienaimés Suédois"; därförutan hade jag
icke kunnat gifva ofvanstående flyktiga
crayon-teckning af en af det 19:de seklets mest
betydande byggnadskonstnärer.
På min fråga, huru han först kommit i
beröring med Scholander, svarade Garnier: „mais
il a eté mon premier professeur". Garnier hade,
som redan nämnts, börjat sin bana som skulptör,
så slog han om, blef arkitekt och kom i lära
hos gamle Hippolyte Le Bas (1782—1867), känd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
