Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211’
med bland en och samma ras, ett och samma
folk exempel på denna sanning. Dorierna, de
spartiotiska grekerna, och jonierna, de
atenien-siska hellenerna, följde skilda läror i denna fråga.
De strängt nyktra spartanerna blefvo
betydelselösa i den grekiska konsten och litteraturen, det
är i fråga om folkens evighetstankar. Atenarne,,
Dionysosdyrkarne, ha skapat den värld af
skönhet och behag, som än i dag sedan tvåtusen!
år lyser som en ledfyr öfver seklernas vågsvall.
Vid sidan af det rörliga fantasilifvet hos greker,,
italienare, fransmän, spanjorer, holländare,
engelsmän, skandinaver, som låtit dem skapa nya stilar
i den bildande konsten, nya skolor i poesin,
hvilka likt vågor slagit upp den ena efter den
andra, förefaller de icke vinbrukande folkens
fan-tasilif förkrympt, där det som hos
exempelvis perserna rör sig sedan tusende år i samma
schema, eller dödt, som hos turkarna, de där
absolut intet skapat. Deras fantasilif är dödt;
hvad det betyder förstår en hvar, som vet, att
fantasin är alla de stora upptäckternas sig
ständigt föryngrande springkälla.
När fantasin tröttnat, när dess bilder blekna,
när till följd af yttre tryck, öfveransträngdt
tankearbete, bekymmer, oro etc., dess
maktpåliggande, skapande verksamhet hämmas, få vi hålla
oss till Jesu Syrachs, till Salomos, till tusende
andras visdomsord: vinet fröjdar människan. Men
å andra sidan: kan man icke begagna sig bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
