Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
höjder, där den väldige i tiden utfört
befästningsarbeten under striderna mot de kejserlige.
En dag kom jag med det nordiska kotteriet till
Fie-sole, till den berömda basilikan San Miniato al
monte. Det blef tal om romaniska kyrkor i norden, om
deras mellantak af trä (Viborg i Danmark) och
hvalf (Lund m. fi.). Detta gaf mig anledning att
ge luft åt min beundran för Helgo Zettervalls
verk i Lund. Jag blef emellertid i högsta grad
förvånad och äfven förargad, när Meldahl med
gränslös öfverlägsenhet utbrast: „ja, vackert är
det nog, men det är nu egentligen gamle N.
Höyens förtjänst." Han förtäljde, att Zettervall
ett tiotal år tidigare kommit till honom, Meldahl,
beklagat sig öfver det bruniuska partiets i Lund
trakasserier och bedt Meldahl yttra sig i fråga
om ett projekt, som Zettervall uppgjort till
restaurering af den forna metropolitankyrkan i Lund.
Meldahl hade då, upptagen som han var af
andra värf, sändt Zettervall till N. Höyen–.
Ja, så följde en lång och invecklad resumé
öfver huru detta ärende bedrifvits.
Hufvudsum-man var att Meldahl höll före, att dansken N.
Höyen var den andliga motorn för denna
svenska byggnadsangelägenhet. Det hela slutade
med ett: »svenskarne kunna aldrig tåla
öfverlägsenhet hos de sina, icke ens verklig
öfverlägsenhet; på hvad det beror vet man ej så noga,
själfva säga de, att det kommer sig af afund".
Om allt detta skrifver jag i ett långt bref till min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
