Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
han finna, att hvarje doft af medeltiden var
bortblåst från detta tempel.
När jag då, hvilket låg närmast till hands,
tog domen i Lund till tals, svarade han lifligt
— det hörde eljes ej till hans temperament —:
„denna (Viborgs) restauration är vida mer radikal
än den Höyen och Zettervall gjort i Lund, där
ha de ju bevarat, ja, t. o. m. upprest nya
spetsbågshvalf; gotik i en romanisk kyrka!"
Där hade jag det igen! Men nu kom det
ej från en dansk nationalist af blåaste blod, utan
från en trohjärtad, enkel konstnärssjäl, och nu
var jag böjd för att tro det.
Men när jag så några år senare talade med
mina svenska vänner om den frågan, så visste
de om saken ingenting. Den då bäst
underrättade, dåvarande riksantikvarien Hans Hildebrand,
höll före, att talet om Höyen var vanlig dansk
öfverlägsenhet, att man naturligtvis uti en slik
fråga rådgjort med danska arkitekter, ty
Lundadomen var ju från början dansk, men att saken
för danskarnes vidkommande stannat vid
öfverläggningar.
Så blef jag personligen bekant med Helgo
Zettervall. Bekantskapen inleddes på ett icke
alldeles vanligt sätt. En svensk korrespondent
K. R. hade 1894 i „Nya Pressen" skrifvit en för
Zettervall ytterligt nedsättande
korrespondensartikel. Mot K. R:s gemena insinuationer
uppsatte jag en protest, som, underskrifven af mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
