Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
hela nordens primas och ärkebiskop i Lund,
blef kryptans sista altare invigdt 1131. År 1145
kunde hela kyrkan konsakreras åt den helige
Lars och jungfru Maria. Fullbordad på omkring
60 år, hade den antagligen blifvit öfverhvälfd
med fyrdelade rundbågshvalf, hvilket antagande
jag ber läsaren särskildt observera.
Intet anger nämligen, att domen i Lund
skulle, som kyrkan i Viborg, haft trätak.
Ingen forskare, hvarken Brunius, Zettervall
eller Seesselberg, har erkänt det, men herr
Lauritz Weibull talar om saken frankt och säkert,
(se hans o. a. artikel, sid. 45).
Om man betänker, att allt detta skedde före
begynnelsen af vår egen finska historia och att
det i dag som är icke skulle finnas många hos
oss, som löste en uppgift af den art, som
Donatus och Regnerus gjorde i Lund redan förrän
den helige Erik döpte vid Kuppis källa, så förstår
man, att det är med en viss bäfvan och vördnad en
finne träder in i denna nu åter så sköna helgedom.
„Elden har varit en större fiende för de
nordiska kyrkorna än djäfvulen", sade Zettervall.
Domens tak nedbrann 1234, de nedfallande
tak-sparrarna och vattnet skadade hvalfven, hvilka
nu från en höjd af ungefär två meter från
anfan-get byggdes om. Dessa de ursprungliga
rund-bågshvalfvens anfang finnas kvar än i dag. Vid
tiden för de nya hvalfvens uppförande hade
emellertid den allmänna smaken i Europa än-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
