Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
utvecklingen." Hon höll på Söder, och det
skämtades väldigt med, som jag skrifver i mitt
bref, „Södermänner alla".
När man en sådan afton, då man hört både
skämt och allvarsord, kom hem till sin lilla
ungkarlsbostad, så hade man en känsla af att man
varit uppe på en hög ås, öfver hvilken himlen
stod blå, luften var ren och klar. Det kändes
som om man befriats från små, smutsiga och
låga saker, man gick hem upplifvad och stärkt.
Särskildt var detta fallet med mig, som hade
tillfälle — och sannerligen icke heller sparade
det — att taga del i bohèmlifvet i
konstnärskretsarnas aflagringsland och som afskydde den
för-sumpade svenska politiken under Carl XV:s tid.
Hvad jag kände för och huru jag uppfattade det
allmänna lifvet i Sverige under denna period,
det har jag närmare lagt ut i min essai öfver
F. W. Scholander; och ehuru min vän Karl
Warburg, i en för öfrigt smickrande anmälan sagt,
att min öfverblick ej var absolut korrekt, så är
den det likväl för min personliga del,*) och än
i dag citerar jag Bo Bergmans gripande och
bittra strof om sitt land och sina landsmän vid
denna tid
*) För öfrigt finner jag, att Rudolf Kjellén i sitt
förträffliga arbete „Ett program" (1908) bättre än jag, men i
samma riktning, målar den svenska andens slapphet vid
denna tid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
