Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
skrifver hon: „Nog ha vi statsråd, bra karlar
som noga sköta om sina departement, men
tvifvel är om vi ha någon regering. Hvad vi
däremot ha är en beskedlig, för att ej säga något
värre, poliskår, och så ha vi myndiga socialister.
Hvad vi nu skulle behöfva vore en herre, en
man som tog hand om oss." Jag vågar tro af
ofvanstående att det Lindmanska regementet, med
Gustaf V, hade varit mera i hennes smak (liksom
det är i min).
Fru Clara var poet, icke af det nordiska
lyriska slaget, som det går tjugu på dussinet,
denna lyrism som vanligen hör tjuguåringen till.
Hon hade hvad fransmännen kalla un génie
pé-tillant, i den litet kyliga men lustiga Anna
Maria Lenngrenska stilen. Hon skulle helt visst, om
hon från tidigare år lagt sig vinn om denna
begåfning, kunnat blifva en af dessa reflekterande
poeter, som i det de ge sin ysterhet luft ikläda
sina tankar distikonets eller sonettens form. Ali
hennes diktning var tillfällighetens, och hon hade
helt visst blifvit förvånad, ja indignerad, och
genast varit färdig med en lustig replik, om någon
sagt henne, att det skulle talas i tryck om
hennes i hemmets värld dolda diktning. Men då
jag engång velat teckna hennes bild, måste det
lilla draget komma med för att göra konturen
riktig, profilen lik. Visst är, att i hemmet vid
St. Paulsgatan och på „Klinten", familjens
landsställe vid Skurusund, hennes »tokerier" i meter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
