Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
som i Lom i språngmarsch ilade till sin
position. Jag skrattar ännu när jag tänker därpå.
Denna utnämning kostade mycket på Carl
Tudeer. Han hade trott, att v. Daehn skulle
hålla på honom. Impulsiv som han var kunde
han ej hålla inne med sin förargelse, och jag
blef ögonvittne till följande lilla händelse mellan
de två kandidaterna till det höga ämbetet.
Baron G. v. Alfthan, guvernör C. Tudeer och jag
sutto i ett hotellrum i Willmanstrand eller
måhända var det i Wiborg, jag har glömt
lokaliteten. C. Tudeer beklagade sig bittert öfver
utgången af denna utnämningsfråga för baron v.
Alfthan, hviken, mycket lomhörd som han var, allt
emellanåt frågade: ,.hva sa’ bror?" „Bror" kom
därigenom att tala om Procopés brist på energi
och afsaknad af förbindelse i S:t Petersburg så
pass högljudt, att orden nådde äfven mina öron.
I detsamma såg jag Procopé komma öfver
torget. Jag skulle lämna några upplysningar åt
honom. Jag varskodde Tudeer. När Procopé
nu trädde in i rummet, skyndade Tudeer emot
honom, tog honom i famn, kysste honom som
man brukar i Ryssland, på tre ställen och
lyckönskade honom hjärtligt till utnämningen.
Baron Alfthans satyransikte glimmade af
återhållen skrattlust, och han plirade med sina
svarta ögon mot mig; han hade „nedrigt roligt",
ett uttryck som då var färskt och nytt.
Procopé tog både utnämning och gratula-
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
