Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
synbarligen intresserad för saken och begärde af
mig ett schema för de blifvande anteckningarna,
hvilket jag äfven så godt jag kunde uppgjorde.
I Petersburg såg jag honom en och annan
gång i det stora kanslirummet i
ministerstats-sekretariatet, sanningen att säga tämligen
sysslolös. En gång beklagade han sig öfver att icke
blifva använd nog.
Så gingo åren. Alexander III, vårt starka
värn och skydd, föll undan, och i juni 1898 drog
sig v. Daehn plötsligt tillbaka. Procopé trädde
i egenskap af adjoint i hans ställe. Jag träffade
honom dagen efter en af hans första
föredragningar i den lilla parken midtemot
ministerstats-sekreteriatets hus. Jag frågade honom: „huru
står det till med Finlands affärer i denna
kritiska tid?" En fråga, på hvilken jag egentligen
icke väntade ett svar, ty Procopé var likasom
hans företrädare en tystlåten person.
Den storväxte lugne mannen, som jag aldrig
sett annat än trankil i högsta grad, blef ifrig.
— Det står till med oss alla, som med det där
huset, och han pekade med en energisk gest
på statssekreteriatets hus.
— Nå, då vet jag, att det står illa till, ty i
det huset äro alla golfvasar ruttna, rökrören
orätt dragna, och jag fruktar för att grunden
gifvit efter.
— Det vet jag ej, men det ser ut som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
