Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
När jag första gången såg henne var hon
sexton, sjutton år, mycket mager, gänglig till
växten, löftesrikt vacker och hette Mari.
Föräldrarna lära ha varit enkelt arbetsfolk; de hade sitt
hemvist någonstädes nere vid Södra stationen i
Stockholm. Själf bodde hon egentligen inte alis;
hon kinesade hos sin moster fru Andersson, som,
förestod en stor inackorderingsaffär, i hvilken
jag spisade mina middagar. När jag från mitt
soliga vackra vindsrum skulle gå till matsalen,
plägade jag med fru Anderssons tillstånd snedda
genom köket. Vid dessa mina köksbesök hade
jag sett lilla Mari flitigt hängande öfver sina
böcker, hvilka hon tycktes ha i försvarlig mängd. Så
blef det tjänstefolksförfall hos mig och nu dök
Mari alldeles oväntadt upp som min tjänarinnas
vikarie. Hon gjorde sin sak förträffligt. Allt
kom in i rätt an tid; svårt var det ju inte heller,
ty jag vistades från morgon till kväll för det
mesta utom hus.
En söndag då jag satt hemma och målade
med en elev — kanske jag får kalla honom så
— en österrikisk baron — frågade han mig hvad
jag gjorde med franska barn- och skolböcker.
I mitt fönster hade han fått tag i en bunt
sådana. Jag bläddrade i dem och fann att på
pärmen till en katolsk bönbok stod: Marié
Ga-brielle ... af A. Studach.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
