Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
tetto Gaddi". Jag hade helst haft lust att säga
honom „nöt", men han blef ju min räddare. På
mitt „ni kunde tidigare ha gifvit er tillkänna"
svarade han ifrigt: „Ja, men för hvem af er två".
Nu körde min vagn fram, icke en
hotellvagn utan en fin vapenprydd landå. Betjänten
i lysande livré hälsade vördnadsfullt, kusken
saluterade med pisken, intendenten hjälpte mig
upp, och efter det jag tackat mina hyggliga
danskar och erhållit deras adress, bar det af. Lange
och Krohn, som nyss sett mig i en chikanerande
belägenhet, sågo „med store firkantede öjne"
min pompösa affärd till Palazzo Bobrinski vid
via Ceretani.
Tre gånger i mitt lif har också jag spelat
rollen af en hög herre — det var för öfrigt helt
angenämt. Första gången var det här i Florens.
I en föregående del af dessa mina minnen har jag
berättat om denna min glansfulla tillvaro *) i
blommornas stad. Jag bodde i Palazzo
Bobrinski, hade en villa i Cascine m. m. Intendenten,
den ofvannämnde arkitekten Gaddi, uppvaktade
mig hvarje morgon, portvakten och hans vackra
maka — de buro det historiska namnet
Man-zoni — bedyrade, att de lefde blott för mig;
kusken och betjänten må jag ej tala om. Jag rörde
mig i ett tjugutal rum, icke oklanderligt
möblerade och det hela något förbleknadt, såsom det
*) Se andra samlingen: W. Swertschkoff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
