Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Prästen ryckte på axlarna och gick med ett
addio, som lät som slutrepliken i en romantisk
opera, åter till småstadslifvets miserer. Troppo
tardo.
Medan vi i Foligni väntade på tåget, hörde
vi fiolspel och starkt rytmisk sång från en
bondgård. Vi gingo dit och sågo, huru barbenta
bönder svettiga och trötta dansade i ett vinkar
och pressade drufvornas gyllene blod under sina
tår och hälar. De sågo inte glada ut. För att
hålla upp kuraget gjorde musiken sitt bästa.
På resan talade vi åter om det joniska kapitälet;
det var Langes käpphäst vid denna tid.
Assisi.
När kungliga prinsar resa, få de med sig en
eller par lärda, som inom otroligt kort tid sätta
i dem det mått af vetande, som lokaliteterna
gifva anledning till. Denna
åskådningsundervisning, som är den bästa i världen och den dyraste,
är verkligen kunglig. Jag gick som en prins i
Assisi. Lange och Krohn, otroligt meddelsamma
som alla danskar (utom Meldahl) jag känt,
proppade i mig Assisi och San Franciscus.
Jag har senare läst Henry Thodes stora
arbete »Frans v. Assisi", som författarens moster, en
finska, fru Bruun i Fredrikshamn, förskaffade mig,
men tycker mig det oaktadt hvad Assisi
beträffar stå i större tacksamhetsskuld till Lange och
Krohn. Hvilket icke hindrade mig att i Assisi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
