Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pietro Krohn.
När Krohn och jag skilts från vännen Lange,
vände vi åter helt modstulna mot söder, samma
väg vi kommit. Vi stannade en dag i Orvieto
(urbs vetus), en af de äldsta etruskerstäderna,
beundrade dess vansinnigt praktfulla katedral
— det måste kosta italienska staten något att
hålla den vid makt — och fortsatte sedan till
Rom. På vägen gjorde vi bekantskap med en
italiensk officer, som, när vi talade om
katedralen i Orvieto, knöt sin hand emot den
underbara kyrkan: „De äro vår förbannelse, dessa
tomma praktbyggnader. Om ni visste, huru
tungt de ligga på vår budget, och lossnar det
oaktadt en skärfva ur deras mosaik, så skrika de
engelska och franska millionärerna på råhet, barbari.
Våra fäders slösaktiga prakt är barnbarnens börda
—; vägar, skolor, kaserner, allt måste ligga nere för
dessa förgångna tiders lyx. Skuggan af vår forna
storhet kväfver oss, den låter oss ej dö, och vi
orka icke lefva. Konungahuset har 240 palazzon,
som alla borde underhållas. Intet binder mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
