Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
déns, lyckades det mig denna gång. Jag var
själf uppe hos C. G. Estlander med de första
tryckta arken. Hans glädje var stor.
„Nå nu återstår dig endast en sak ännu",
sade han, „att få arbetet ut på franska. Tag itu
med den frågan, medan man ännu är varm och
intresserad för de edelfeltska bilderna."
Jag gjorde det verkligen. Året 1887
besöktes vårt land af den manligt sköna skalden Paul
Déroulède. Han kom från Petersburg, där han
väckte de ryska sympatierna för Frankrike och
sålunda lade grunden till den entente cordiale,
som sedan under Alexander III:s tid blef ett
politiskt faktum. Nationalist, chauvinist, men en
verklig benådad poet, har han skrifvit de
märkeliga Chants du soldat, som på sina ställen
bäras af en sannskyldig runebergsk anda. I
Finland träffade han på en blåögd blond skönhet,
fröken L. Zilliacus, som han ej glömt ännu
1889. Också mindes han våra „sapins noirs et
rochers rouges", om hvilket allt han talade med
emfas på en af de stora officiella bjudningarna
i Paris, som jag hade lyckan att få bivista.
Jag sände ett väl kvalificeradt ombud till
denne Tyrtæus’ och Bertrand de Borns moderna
efterföljare. Ombudet ägde att öfverlämna ett
exemplar af Fänrik Stål i praktband och
underhandla med diktaren, om och på hvilka vilkor
han skulle vara villig att taga i tu med det
ärofulla arbetet att öfversätta Runeberg. Min am-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
