Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom hvilken man städse finner en nobel, stundom,
såsom vid upplösandet af de finska bataljonerna,
rörande samhörighetskänsla. Tänk huru konstnärer
af alla slag behandla hvarandra. Militärernas
lif ute pä exercis- och manöverfält, ridbanor,
jakt och sportplaner ge dem därtill ett
fysiskt öfvertag gentemot oss civila, som ofta
verkar imponerande åtminstone på mig. De ha
ju som klass betraktade sinä små fel, en kåranda
som särskildt i de länder, där militären alltid
måste gå klädd i uniform, kan som tili exempel i
Berlin och S:t Petersburg väcka förargelse, men
för det mesta äro de nationens gentlemän. Efter
resor i tre världsdelar kan jag tryggt ge enhvar
rädet, räkät man ut för något obehag eller klammeri
i utlandet, är det alltid bäst att vända sig
tili en militärperson. Det är bland annat därför
jag för min del häller för, att Finland, fränsedt
raänga andra politiska, sociala och folkhygieniska
skäl, gjorde en omätlig förlust genom att dess
militär slopades. *
* För ett antal är sedän bodde en belgisk baron D.
jämte sin friherrinna i den nyländska skärgården. Min hustru
och jag blefvo rätt goda vänner med dem. Baronen var
något slags chef eller administrator för ett af de belgiska
järn- eller glasverken i södra Ryssland. Hän beklagade sig
öfver svärigheten att erhålla precisa och mälmedvetna arbetschefer
i Ryssland. Fabrikerna voro där än i dag som
Turgenjeff beskrifver dem i „Obruten mark“. Min hustru
föreslog honom dä att engagera svenska ingenjörer eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
