Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på ånger, glädjens aldrig svikande kamrat. —
— — Mitt varmaste tack — — — Adio för
denna gång — — — La vie est hete. Bonsoir.“
Stockholm juni 1910.
— — — Min vän fru Alice v. 0., den sota
fru Ni träffade hos mig på middagen, har värit
i Aix les Bains. Hon är nu på en ledsam
liten badort, som troligen vimlar af sedesamma
svenskor. Ja är det icke så, att om de äro fattiga
eller rika, komna från Kiruna eller Malmö, fideikomiss
eller prästgårdar, äro de alla sedesamma,
tala, tro, tänka och drömma helt visst lika. De
äro eller bli dugliga husmödrar alla. Enligt min
tro stå de nastan utan undantag öfver männen
i estetiskt och moraliskt afseende. Vår gemensamma
vän Montelius skall väl säga, att denna
homogenitet är bevis på rasens ålder i ett och
samma land, och att det är lyckligt för Sverige
att så är, men nog är det litet ledsamt ändå.
Hvarför äro vi i Finland så gräsligt olika hvarandra.
Som om vi vore från skilda länder, och
jag talar ändock icke om finsktalande (kvinnor).
Det är nog också litet ledsamt, ur en annan
synpunkt.
— — — De gilla oss inte heller riktigt här
i Sverige, ehuru de inte säga det högt. Vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
