Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ned tili stranden, kom man tili en brygga,
som ledde ut tili hafvet. Härifrån säg man
tili vänster längst bortom fjärd och sund Munkis
berg. Där häckade ett hafsörnpar i många
år. Vidare pä en siktlinje af två ä tre kilometer
Porkansaari ö med sin granna björkskog,
följde så Kopransaari höga, med väldiga granar
bevuxna granitö, vidare Katajasaari och Tilkoaniemi
udde med sitt vackra hvita, i romersk
rundtempelform utförda lusthus med grönt tak.
Längre fram Knskilä ståtliga park, hvars väldiga
träd gömde i sitt löfverk dess ståtliga
manbyggnad. Längst tili vänster hade vi Ahokas’
skamligt fattiga och fula by, lyckligtvis bortskymd
af strandens klibbalar. På hela den långa
sträckan såg man intet fält, ingen äng, icke en
rökpelare, ingen byggnad, utom det romerska
templet. Detta gaf landskapet ett visst ödsligt,
rofullt och tack väre templet förnämt behag.
Sådant det var, var det för familjen inbegreppet
af allt skönt, godt och mildt, allt vackert
världen hade att bjuda oss. Ingenstädes har
naturens lyriska ton klingat sä högt för mig som
här vid denna fjärd, omgifven af tysta, ensamma
skogar.
Våra närmaste grannar voro i norr ägaren
tili Kärkis gård. Tili gärden ledde en läng gångstig
genom en mörk skog, af oss ungdomar
kallad blåbärsskogen, men därom senare. Söderut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
