Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det som om man kömmit in i en af de förnämligaste
stugorna i omgifningen af Diisseldorf eller
Munchen. Byggnaden skuggades af vackra, oerhördt
löfrika kastanjer och lönnar —„das haben
die Voreltern fiir uns gepflantzt."
Värdfolket i detta hus var tili bekännelsen
menonitiskt, äfven bland de i allmänhet återhällsamma
tyskarna kända för sin synnerliga
nykterhet. Det serverades endast honungsvatten,
svartvinbärssaft samt frukt, bland dessa ljufligt
doftande meloner och arbuser af fabelaktiga dimensioner.
Beilstein var här hvad jag aldrig
sett honom hvarken förr eller senare, helt rörd.
Det var som om hän hört fädrens andar hviska
och kalla på honom: „kom åter tili oss, endast
här kan du blifva icke blott en stor man, utan
äfven en stor människa.“ Hän gick omkring i
rummen, tummade på böckerna, nägra religiösa
skrifter, tog Luthers, Calvins och andra reformatorers
bilder i skärskådande och säg helt hemmastadd
ut.
Kvinnorna och barnen i byn taite endast
tyska (det lär vara annorlunda nu), männen ryska.
Vi fingo tili middagen, som åts ute i det fria
under ett stort mullbärsträd, en Erbsensuppe
och annan icke precis god tysk mat, snyggt
serverad. Brödet och smöret var färskt och deliciöst.
Före och efter middagen hölls en kort
bön. Middagsrasten räckte icke länge. Familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
