Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bragt mig. Därtill kom nastan samtidigt en
annan medalj, som akademien i S:t Petersburg
tillerkänt mig[1]. Min hustru åter hade lyckats
sälja sin tafla åt en utställningen besökande
främling för en summa, som i vära dåvarande
förhållanden var ansenlig, sjuhundra finska mark
vill jag minnas. Höijer åter hade i egenskap af
utställningens arkitekt skördat lof och pris och
en gång för alla slagit igenom, så att hän från
detta lyckosamma år räknades som en af värt
lands främsta arkitekter. Alla dessa lyckliga
omständigheler, särskildt för Höijer, gjorde att
vi ansägo oss ha räd att festa litet och „svärja
fostbrödralag, i ungdomens sveklösa stunder".
Från festmiddagen gingo vi hem tili mig, togo
med oss pä vägen Otto Schauman och Severin
Falkman för att afprofva vär splitternya kaffekokare
och vår franska vän de Luze’ cognac,
den hän sändt oss tili bröllopspresent. Min
hustru, som var en fin konstnär i att inreda rum,
hade ordnat ett litet bo om tre rum, ett i grönt,
ett i grätt och ett i rosa, som „gillades högt
och sant“ af gästerna och främst af mig.
Denna glimrande Helsingforssommar med
sitt rörliga storstadslif, sinä öfversvallande för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
