Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Arboga riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däri, som ej ständerna kändes vid.[1] Hertigen erinrades ock om, att
ständerna både enligt hans mandat och muntliga tillsägelse begifvit
sig till en fri herredag, hvarför de ock borde få åtnjuta de friheter,
som tillkommo en sådan. Men, liksom man väntat, att hertigen ej
skulle fästa något afseende vid dessa invändningar — prästerna hade
i sitt svar förklarat, att man ej kunde skiljas med saken oförrättad, —
ställde man sig på den ståndpunkten, att beslutet skulle underskrifvas.
I insagan angifvas också vissa villkor, på hvilka det skulle kunna ske.
Till dessa hörde, att alla beskyllningar mot rådet, adeln och de
frånvarande i allmänhet, däri inräknadt äfven finnarna, skulle
uteslutas, emedan sådant, såsom det heter, endast bidroge att öka
oenigheten. Vidare yrkades, att artikeln om regeringen skulle ändras, så att i
stället för uttrycket, att H. F. N. på de församlades begäran på nytt
åtagit sig densamma, sattes att H. F. N. efter förenämnda skäl “blifvit
därvid“.[2] Så långt insagan; enligt den ofta anförda berättelsen[3]
uppställdes äfven ett par andra villkor, af hvilka det viktigaste var, att
bestämmelsen om de sex veckorna skulle uteslutas samt att hertigen
skulle underskrifva beslutet.
Hertigen vidtog ock några ändringar, men dessa tillfredsställde
troligen ej ärkebiskopen och Stockholms borgerskap, hvilka efter allt
att döma gingo i spetsen för oppositionen[4], ty då bönderna om
eftermiddagen kommo till hertigen och klagade öfver dröjsmålet, sköt han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
