Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Arboga riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter.[1] Denna begäran motiveras med hänvisning till arfföreningen,
Sveriges lag, Söderköpings beslut, konungens uppdrag samt med
framhållande af det faktum, att mångas regering plär sällan lyckas.
Dessutom bestämmes, att allt, som rörde regementssaker och som Kongl.
Maj:t ville ha uträttadt i Sverige, skulle ske genom hertigen och
rådet; ingen, eho det vara månde, som bekom dylika befallningar, skulle
af “enskildt“ betänkande äga något dylikt besluta, förrän hertigen
tillsports.
I fråga om orolighetema i Finland öfverensstämmer beslutet med
svaren. Det stadgas alltså, att någre gode män skulle ditsändas för
att bjuda bägge parterna nedlägga vapnen. Därjämte skulle de, som
afsändes i beskickning till konungen, uppmana denne att af kongl.
makt afskaffa den oreda, som där uppkommit. Hjälpte ej förmaningar,
skulle de upproriske behandlas på sätt, som stadgades i konungens ed
och Söderköpings beslut, och ständerna förpliktade sig att samtidigt
efter yttersta förmåga därvid vara behjälpliga.
Till sist stadgas, att alla de, som ej gifvit sitt samtycke till
Söderköpings beslut, och att de, som ej infunnit sig vid den pågående
riksdagen, skulle med det allra första och senast inom sex veckor efter
riksdagen hos hertig Karl afgifva förklaring, om de ville förena sig om det,
som var beslutadt. Vägrade de förena sig med öfrige ständer om
nyssnämnda beslut och afgåfve de ej förklaring inom den stadgade tiden, skulle
de enligt Söderköpings beslut aktas och hållas för rikets orolige och
afsöndrade lemmar, hvilka hertigen skulle äga straffa och förfölja; men
uttryckligen stadgas, att det skulle ske efter “nogsam“ undervisning
med riksens råds råd och menige ständers tillhjälp. Därjämte
lofvade ständerna att alla för en och en för alla fösvara hvarannan och
icke tillåta, att för denna förening något våld tillfogades någon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
