- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
45

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Verkställandet af Arboga beslut i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

herrarna omnämnda sammankomsten tillstyrktes af honom i en senare
skrifvelse[1], och som plats föreslog han Söderköping, hvilket förslag
herrarna äfven gillade i sitt svar.[2] I början af maj skref han sedan och
begärde “vänligen veta“ deras mening om den “Arbogiska handeln“, han
fann föga däri, som ej stämde öfverens med besluten i Söderköping
och Upsala.[3] Han hade nu tillställt hertigen ofvannämnda förklaring
och ville nu utöfva tryck på dem.

Dessa delade emellertid ej sina äldre kollegers uppfattning om
öfverensstämmelsen mellan Söderköpings och Arboga beslut. I en
förklaring[4], som de i midten af april läto tillställa Hogenskild Bjelke
med anledning af hans ofvan anförda skrifvelse, riktade de en gensaga
mot det i Arboga beslut förekommande uttrycket, att däri ej fanns
något nytt utan att det stämde öfverens med hvad som beslutats i
Upsala och Söderköping. Häremot sade de sig aldrig hafva handlat,
och ej heller hade de affallit därifrån. Att de afrådt den finska resan,
kunde ej tillvitas dem som affall från Söderköpings förening, de kunde
ej förstå, att Söderköpings afhandling sträckte sig “så vidt“, ty om
den resan blifvit ställd i verket och ett sådant antal folk blifvit sändt
till Finland, så hade det lätt kunnat komma till inbördes “handgrep“
svenske män emellan[5], och för att ytterligare motivera sitt
handlingssätt hänvisade de till “själfva orden“, såsom de i “bokstafven lyda“,


[1] Nils Gyllenstjerna till rådet i Östergötland den 23 mars 1597. Sko saml. M.
T. XIII. Utgör svar å herrarnas ofvan (sid. 44 not. 2) anf. bref af den 16 mars. Han
gillar deras svar till biskopen i Växiö och kyrkoherden i Linköping. Omtalar, att han
skrifvit till hertigen om en sammankomst i Söderköping.
[2] Dat. Ekenäs den 23 mars. (Under 22 mars finnes ett liknande). Svar å
Gyllenstjernas bref den 18 mars. Undertecknadt af Gustaf Banér, Thure Bjelke och Sten
Banér. De tackade på det ”flitigaste för handlingarne”; de hade redan förut
bekommit dem. ”Kärt” var det för dem att erhålla kop. af hertigens bref. Den 6 april
skref Gyllenstjerna ånyo till rådet i Östergötland. Hist. Bibl. II sid. 325. Svaret härå
äfvensom å Gyllenstjernas bref af den 23 mars afgafs den 10 april och är undertecknadt
af Sten och Gustaf Banér samt Thure Bjelke. Gyllenstjernas svar å denna skrifvelse
är dat. den 18 april. Samtlige i Sko saml. M. T. XIII.
[3] Hist. Bibl. II sid. 326.
[4] Denna förklaring, anförd af Werving I sid. 340 f., var afsedd att tillställas
hertigen. Se rådsherrarnas skrifvelse till Nils Gyllenstjerna från Linköping den 13
maj 1597. Sko saml. M. T. XIII. Den åberopas sedan af Gustaf Banér, Klas och
Thure Bjelke i bref till hertigen den 13 juli 1597. Se nedan! Hertigens svar dat.
Kalmar den 15 juni 1597. Sigismunds Sv. reg. se nedan!
[5] Jfr Gustaf Banérs bref till Hog. Bjelke den 25 mars. Hist. Bibl. II sid. 313.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free