Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Sigismunds åtgärder med anledning af Arboga riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika tillfällen skrifvit till konungen, och härom hade hertigen på ett
eller annat sätt fått kunskap. Han kunde ej tro annat, än att de
framställde hans handlingssätt i en vrängd och för honom ofördelaktig
dager.[1] I de från denna tid bevarade rådsskrifvelserna finnes emellertid
intet, som bestyrker hertigens förmodande. Rådsherrarna voro för
kloka att blottställa sig genom oförsiktiga uttalanden, och dessutom
hoppades de väl äfven efter brytningen med hertigen få spela den
medlande roll, som de alltid eftersträfvat och som var mest förenlig med
deras politiska önskemål. De gåfvo konungen därför understundom
råd och påminnelser, som voro denne allt annat än behagliga. Så
uppmanade de honom genom Hans Bremer att tillskrifva ständerna
hugneliga bref med försäkran, att han ville “efterkomma“, hvad han lofvat
vid kröningen, en uppmaning, som konungen tog mycket illa upp.[2] Ett
annat bevis för att rådsherrarna ej obetingadt ville foga sig efter
konungen var, att de vägrade åtaga sig regeringen enligt den fullmakt, som
konungen utfärdade i början af 1597. Härom tillskrefvo de konungen
från Bro[3]; de af rådet, som kort därefter höllo sammankomst på Forsa,
tillskrefvo äfvenledes konungen, men, ehuru de nu kunde ha haft
åtskilligt att berätta om hertigen[4], inskränkte de sig till att endast
meddela om Arboga riksdags afslutning. De delgåfvo konungen
äfvenledes det svar, de gifvit biskopen af Växiö, som i “afton sent“ kommit
dit.[5]
Af brytningen med hertigen följde emellertid med nödvändighet,
att rådet kom i en helt annan ställning till konungen än den, det förut
intagit. Om det med någon utsikt om framgång ville motarbeta
hertigen, måste det ha stöd hos konungen, ha dennes personliga beskydd;
de insågo det, och därför gingo deras bemödanden i första rummet ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>