Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Laskys första beskickning. Ständermötet i Upsala 1598
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätt och billighet öfverensstämmande. Det var honom ock underligt,
att hertigen i de flesta fallen åberopade sig på ständerna, då konungens
fordringar kunde uppfyllas utan deras medverkan. Ingen af dem var
stridande mot konungens ed. Han uppmanade därför hertigen att ställa
sig konungens bud till efterrättelse och ej gifva anledning till någon
vidlyftighet.[1]
Hvilket intryck hertigens genmäle gjorde på ständerna, framgår
däraf, att de två dagar[2] efter dess afgifvande genom en deputation
anhöllo, att H. F. N. ej ville “antaga de beskyllningspunkter i hög
anfäktning eller alltför noga svara“ till dem utan “låta det så bestå till Kgl.
Maj:ts hemkomst“.[3] Hertigen förklarade visserligen, att denna
uppmaning var honom till behag, men då han genom samma deputation lät
fråga “gemene man“, om ständerna skulle “öfvergifva“ honom för den
händelse Kgl. Maj:t ej tillät, att han försvarade sig med lag och rätt[4], är
tydligt, att han i ständernas åtgärd såg en oppositionsyttring och att
han var föga belåten därmed, ehuru han fann för godt att för tillfället
svälja förtreten; också funno ständerna sin ställning allt annat än
behaglig. Konungens ofta upprepade förbud mot riksdagars hållande och
Laskys högtidliga protest förfelade ej att inverka på sinnena.
Konungens till ständerna ställda öppna bref[5] ökade ytterligare deras oro,
och häraf sökte hertigens motståndare inom adeln och prästerskapet
begagna sig. Särskildt bedref ärkebiskopen, hvilken nu var en af
hertigens häftigaste vedersakare, ett intrigspel, som afsåg att bringa
ständerna till affall från hertigen.
Förmodligen var det på hans anstiftan, som de inläto sig på ett
företag, hvilket i Karls ögon helt visst var vida betänkligare än det
nyss omförmälda. Då ständerna erhållit del af rådsherrarnas ofvan
relaterade svar, begaf sig ärkebiskopen jämte fyra af adeln till Lasky
och bad honom å ständernas vägnar medla mellan hertigen och
rådsherrarna för att enigheten dem emellan skulle kunna återställas och
beskickningen afsändas till konungen.[6] Lasky, som antagligen fann sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
