Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Unge Tschavdar dock ej lydde,
utan kvarblef hela dagen,
för att röra modrens hjärta,
och till henne sade orden:
»Hvarför har du sålt mig, moder,
såsom legodräng åt andre,
för att valla får och getter,
för att bli till spott för alla,
för att skymfas under speord:
se! den stackars pojkens fader
är vojvod, har talrikt följe;
skräck han satt i trenne socknar,
och Balkan af honom kufvats,
under det att sonen måste
tigga bröd hos snåle onkeln
och som äkta son ej aktas!
Ofta man till mig skall skrika,
att jag varder vargars like,
att jag aldrig man skall blifva,
utan i ett fängsel ruttna,
att min kropp på Kara-bair
skall på påle söndersargas.
Skam och nesa åt min onkel!
Skam också åt dig, min moder!
Jag hos honom ej vill dväljas,
vill hans nådebröd ej tugga
och hans magra nöt ej vakta.
Korp och hund förtäre honom!
Nej, jag på Balkan vill vara,
på Balkan, hos tappre fadern;
han skall öfva mig i lärdom,
öfva mig i tapper idrott.» —
Modren bäfvade inom sig;
hennes hjärta var så blytungt,
då hon såg i Tchavdars ögon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
