Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ismaila och Tultscha, där han jämte en lillrysk officer lefde
af jakt och fiske. Efter detta friluftslif tycktes dock en viss
förändring försiggå hos honom: han tog plats som lärare i
Ismaila, lade sig vinn om yttre elegans, sökte umgänge och
var synbarligt på god väg att blifva en stadgad
kulturmänniska. I baler tog han liflig del, konverserade på tre språk
och blef damernas afgud, ehuru han aktade sig för att binda
sig. Däremot saknades mindre allvarliga förbindelser icke,
och hans eldiga natur kräfde äfven här ut sin rätt. Såsom
prof härpå må anföras följande lilla värklighetsbild, sedan
funnen bland skaldens papper:
Till henne.
Du vill veta, af hvad grund
jag mig smög i nattlig stund
öfver stängslet hän till dig
som en tjuf på farlig stig.
Ej jag blifvit skumögd än
som den äkta man, du har,
och som trogen följesven
jag en dolk i bältet bar.
Mörk och svart var natten då;
onnlikt smög jag fram på tå.
Allt jag tyst och stilla fann,
och — du sof bredvid din man.
Så jag satt vid lummigt hvalf,
och i handen knifven skalf.
Blicken sökte oafvändt
honom, som min vrede tändt.
Från ett fönster trängde matt
fram ett ljus i ödslig natt;
och af hatets gift en flod
brände i mitt heta blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
