Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
platssökande på landet. Ändtligen den 16 Maj kl. 3 e. m. syntes
röken från den efterlängtade »Radetski», hvilken redan
delvis mottagit sina sällsamme passagerare och i Gjurgjevo
mottog ytterligare 35 man jämte anföraren själf. Biljetterna
kostade ej mindre än 650 francs, då man med flit köpt biljetter
till stationer vida längre bort än man i värkligheten ärnade
sig. Inalles bestod expeditionen af 172 personer, hvaraf år
1889 ännu ett femtiotal fanns i lifvet. De allra fleste voro
från Bulgarien, några från Makedonien, Albanien och
Bosnien samt dessutom en namnlös rysk furste — sannolikt en
nihilistisk landsflykting.
I början kunde ingen ana det minsta oråd. Botjov och
hans närmaste sutto i salongen och pratade på rumäniska
högljudt om sin låtsade kreaturshandel — den gamla
skådespelartalangen kom här utmärkt till pass. Först då natten
inbröt, gick han ut på däck och mönstrade tyst sin friskara.
Det var en af dessa ljumma, stjärnklara nätter, man känner
igen från södern. Båten gled lugnt fram på den breda
jättefloden mellan Rumäniens skumma hedar och den skogiga
bulgariska stranden, mot hvilken Balkans sluttningar långsamt
sänka sig, — en harmonisk, stämningsfull tafla, som man bör
ha sett med egna ögon för att fullt förstå den tjuskraft, hon
måste hafva på desse svärmiske, frihetsälskande män, hvilka
i den tysta, stilla natten gingo ett ovisst öde till möte och
med hvarje skofvelslag närmade sig sin hembygd, som de
på så lång tid ej skådat.
De kunde också knappt återhålla sin glädje vid tanken
på att om några timmar få kyssa den bulgariska jorden.
Tidigt, då morgonen grydde den 17 Maj med klar himmel,
gick den nervöst orolige Botjov ut på däck igen för att mönstra
de »kreatur», som kommit till på den sista stationen, då det
var kolmörkt, och som han ej kände personligen, lika så
litet som de honom. Då de nykomne fingo se Botjov, vågade
de ej ställa några frågor till honom af fruktan att förråda
sig; men när han tog fram sin binocle och späjade mot den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
