Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Direktiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
DIREKTIV—DJURGÅRD
56
ersätter viseringen. Då ögat
ovillkorligt söker det ställe, där det är
ljusast, d. v. s. hålets mitt, så undvikas
fel i siktningen. I Sverige användes
diopter sällan för jaktbössor, oftare för
målskjutningsgevär, då man skjuter
på 175 och 300 meters avstånd. Vid
jakt begagnar man ibland
amerikanska Lyman- och Marble-dioptrar.
Direktiv, anvisningar, mera allmänt
hållna än order.
Dissekera, med kniv 1. annat
instrument metodiskt dela och framställa
döda djurs 1. människokroppars olika
lager och organ för studie- och
under-sökningsändamål.
Distrahera, avleda någons
uppmärksamhet, störa, förströ.
Djur. Man skiljar de levande
varelserna i två grupper: djur och växter.
Den vetenskap som har till uppgift att
lära oss förstå djurens uppkomst,
utveckling, byggnad och förrättningar,
kallas zoologi. Djurriket indelas
numera sålunda i följande grupper:
A. Protozoa, urdjur (encelliga
djur).
B. Metazoa, flercelliga djur.
I. Cælenterata, kavitetsdjur.
II. Echinodermata, tagghudingar.
III. Vermes, maskar.
IV. Mollusca, blötdjur.
V. Arthropoda, leddjur.
VI. Vertebrata, ryggradsdjur.
Antalet kända djurarter är svårt nog
att angiva. Emellertid torde hela
antalet hittills beskrivna levande
djurarter med säkerhet ej understiga
610,000. Den ojämförligt artrikaste
gruppen är leddjurens; ensamt av
insekter äro nära en halv miljon arter
kända och av dessa äro 112,000 arter
skalbaggar. Antalet levande
ryggradsdjurarter uppgår till över 32,000.
Djuranatomi 1. zootomi, vetenskapen
om djurens byggnad. Jfr. Zoologi.
Djurfåag har samma syfte som
egentlig jakt, nämligen att bringa
vilda däggdjur eller fåglar i männi-
skans våld. Skillnaden ligger mest
däri, att jakt utövas medelst sådana
redskap (vapen) som för tillfället
handteras, varemot djurfång försiggår
medelst utställda redskap eller i
marken gjorda anstalter. I fråga om
fän-gen (redskap eller anstalter att fånga
med) har uppfinningsförmågan, ledd
av iakttagelser om djurens
levnadsvanor, visat sig ganska verksam. De
i Sverige förut brukliga fängena,
vilka ha sina motsvarigheter i andra
länder, kunna ordnas under följande
slag: stock, sax, giller, snara och nät.
Till djurfång räknas ock djurs
dödande med förgiftad åtel.
Djurgeografi, vetenskapen om
djurens fördelning på jordklotet. Den
allmännast antagna djurgeografiska
indelningen för de på land och delvis
även för de i söt vatten levande djuren
urskiljes i följande 6 huvudregioner:
1. den palearktiska, som omfattar
Europa, norra Afrika till Sahara och
norra Asien till Himalaya; 2. den
etiopiska, Afrika söder om Sahara; 3.
den orientaliska, östra och västra
Indiska halvön; 4. den nearktiska,
Nordamerika till och med norra Mexico; 5.
den neotropiska, södra Mexico,
Antillerna och Sydamerika; samt 6. den
australiska, Australien, Stilla havets
öar, Nya Guinea, Molukkerna och de
östra Sundaöarna till och med Celebes
och Lombok. Var och en av dessa
regionen har åter delats i underregioner.
Se även Zoologi.
Djurgård. 1. inhägnad skogs- eller
hagmark, där huvudsakligen
hjortdjur hållas. En kungl, djurgård
finnes vid Gripsholm. Staten äger en
hjortpark vid Ottenby stuteri å Ölands
södra udde. Förr funnos dylika
hjortparker invid Stockholm, å
kronoparken Omberg, samt vid Drottningholm,
Svartsjö, Läckö m. fi. ställen.
Enskilda djurgårdar finnas dessutom vid
Övedskloster, Skabersjö och Wrams,
Gunnarstorp i Skåne, vid Koberg i Vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
