Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Haruggla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
HARUGGLA—HIRSCHFÄNGARE
170
under hösten påträffas inga hår vare
sig på marken eller på inlagda
buskars kvistar och grenar.
Haren är föremål för ivrig jakt, som
bedrives på olika sätt. Vanligaste
sättet torde vara med drivande stövare.
Han är fullväxt vid omkring ett års
ålder, men är fortplantningsduglig
något tidigare.
Haruggla, se Ugglesläktet.
Hasselmas, se Hasselmöss.
Hasselmöss, fam. Muscardinidae.
Muslik kroppsform, men svansen tätt
klädd av rätt långa hår; 4 klobärande
fingrar och en liten obetydlig tumme
med platt nagel. Fötterna med 5 tår
med klor, men stortån är liten med
kort klo. Små trädklättrande djur med
ganska stora ögon. H a s s e 1 m
u-s e n, Muscardinus avellanarius L.
Ovan gulbrun med inströdda svarta
hår på ryggen, sidorna mera
ockergula. Strupen och bringan vita.
Kroppslängd 68—85 mm. Bakfot 15—
16 mm. På spridda ställen upp till
Östergötland och Närke.
Havstrut, se Måsar.
Havssula, se Havssulor.
Havssulor, fam. Sulidae.
Havssulan. Sula bassana L. är vit med
ockragul anstrykning på huvud och
hals. Näbb blåaktig. Iris vit.
Ungfåglar svart- och vitspräckliga.
Uppträder på västkusten under vintern.
Havsvikare, se Sälhundar.
Havsörn, se Havsörnsläktet
Havsörnsläktet, Haliaëtus Säv. Näbb
stor och kraftig, utan tandutskott.
Tarsen ungefär så lång som
mellan-tån, endast upptill fjäderklädd. Här
och var vid våra kuster och större
insjöar häckar h a v s ö r n e n, H.
al-bicilla L. med en vinglängd av 620—
670 mm., till färgen brunvit med vit
stjärt
Hedberg, Erik, konstnär, f. 68,
jägare.
Hedenlund, Axel, bankdir., f. 59,
jägare, skriftställare, kennelman.
Helmintologi, inälvsmaskarnas
naturalhistoria.
Helskovel, se Dovhjort.
Hemberg, E., länsjägmästare, f. 45,
förf. Utgivit bl. a. Jaktbara däggdjurs
gångarter och spår.
Hemskog, den till en egendom
hörande skogsmark, som ligger närmast
"hemmet", d. v. s. åbyggnader och den
odlade jorden, i motsats till utskogen
och fäbodskogen.
Hennings, R. T., direktör, Sanda
gård, Österhaninge, f. 41, jägare,
författare, framstående kennelman.
Hermafroditism, den samtidiga
förekomsten av han- och honorgan hos en
varelse.
Hermelin, T. W., frih., byråchef, f.
64, jägare, skriftställare, kennelman.
Hermelinen, Mustela
ermi-nea L. se Vässelsläktet.
Herpetologi, läran om amfibierna
och kräldjuren.
Heterogen, olikartad. Motsats:
homogen.
Hetsa, uppmuntra hunden att
förfölja och fånga ett djur; tillrop därvid:
hets!
Hetsjakt, ett jaktsätt, där man låter
snabba hundar medelst synens
tillhjälp förfölja och infånga vilt. Även
den vanliga stö var jakten kan stundom
sluta som hetsjakt, då hundarna taga
den jagade räven eller haren.
Hetsrem, koppel varmed vindhundar
bindas.
Hi, norrländsk allmogebenämning
på björnide och r ä v 1 y a;
best. form: hi’a.
Hillman, F. H., byråchef, jägare,
kennelman.
Hind, se Kronhjort.
Hirschfängare (ty. Hirschfänger:
hj or tf ångare), sidogvapen med kort,
bred, rak klinga med rygg. Den har i
st. f. bygel en kort och rak parerstång
och är ofta så inrättad, att den kan
fästas vid mynningen av ett gevär som
bajonett Vapnet begagnas av jägare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
