Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Ici! ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lei! Tillrop till en hund, då han
skall komma till sin husbonde.
Ide kallas det lägerställe, där
åtskilliga däggdjur, t. ex. björnen och
grävlingen, tillbringa den kalla årstiden. I
regel uppsöka de därför någon håla,
bergskreva eller annat väl skyddat
ställe, som de mer eller mindre
ombona och förse med mjuk bädd för att
där kunna motstå köldens inverkan.
Så tillreder lantbjörnen sig en dylik
vinterbostad i en bergklyfta, under en
utstående berghäll eller under
rötterna av ett kullfallet träd, i en jordhåla,
en urgrävd myrstack e. d. Någon gång
lär han lägga sitt ide i ett stort träd
mellan grova grenar, dock aldrig
högre än ett par m. över marken. Själva
bädden i björnens ide utgöres av
mossa, ljung eller granris. Medan djuret
ligger i sitt ide, förtär det icke någon
föda, utan tillbringar tiden under vila
och sömn. Det goda hull som djuret
haft vid inträdet uti idet, förminskas
därför så småningom och är, då
djuret lämnar sitt ide, försvunnet. Gå i
ide, ligga i ide.
Idisslare, Ruminantia, kallas sådana
tvåklövade djur, som hava magsäcken
delad i fyra eller åtminstone tre delar,
våmmen, nätmagen, blodmagen och
löpmagen. Våmmen, som genom ett
muskelband skiljes i två avdelningar,
upptager det grovt söndertuggade
fodret och skjuter det i små kvantiteter in
i nätmagen, inom vars gallerrika veck
det till hälften smältes och formas till
små bollar, som åter uppstötas i
munnen och här på nytt bearbetas av
kindtänderna, grundligt genomdränkas
med saliv, varpå de åter nedsväljas,
men gå då mellan två veck av
matstrupen, som bilda en ränna ned i
bladmagen och slutligen därifrån in i
löpmagen. Hos kameler och
dvärgmysk-djuret saknas den tredje
magsäcksavdelningen. De svenska idisslarne
tillhöra familjerna Hjortdjur, Cervidæ,
Slidhornsdjur, Bovidæ, med underfam.
Getdjur, Caprinæ, och Boskapsdjur,
Bovinæ.
Igelkotten, se Igelkottar.
Igelkottar, fam. Erinaceidæ, har i
Sverige endast ett släkte,
igelkottsläktet, Erinaceus, till
detta ävenledes endast en art den
vanliga igelkotten, E.
euro-p e u s L. Denne har kort och tjock
kroppsform, helt kort svans, korta ben
med fria tår samt tillspetsad, trynlik
nos. Ryggsidan är klädd av taggar
och med tillhjälp av en stor hudmu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
