Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rådjur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
RÅDJUR—RÄTTDJUR
340
Använd alltid en god patronsort med
för krutet noga anpassad tändning!
Håll väl framför vid flyktskytte!
Skjut ej under vid flyktskytte!
Skjut ej över sittande eller stående
vilt!
Skjut ej heller över vilt i dåligt ljus.
Låt andra pipan följa omedelbart
efter det första skottet, om detta varit
utan verkan!
Lär att uppskatta avstånd rätt!
Först och sist nöt in ett gott och
snabbt anslag, som är lika ledigt och
pekar lika rätt som då man med
pekfingret visar på ett föremål!
Tro aldrig, att ett gevär är oladdat
förrän du ser det ligga söndertaget i
sin låda! Även ett precisionsverk kan
krångla och den mänskliga hjärnan är
intet precisionsverk, synnerligast på
minnets område.
Rådjur, se Rådjursläktet.
Rådjursjakt. Jakten på rådjur
bedrives vanligen som klappjakt eller
medelst smygjakt ("pürsch"). Vid
klappjakt tagas "såtarna" (de områden, som
för varje gång avklappas) tämligen
små, emedan rådjuren vanligen ej gå
undan för drevfolk längre sträckor.
Smygjakten företas ofta från vagn. I
mellersta Sverige skjutes rådjur ej
sällan för stövare, men denna
jaktmetod blir alltid vansklig, då rådjuren
ofta sträcka ut lång väg utan att
bukta. Rådjuren äro i Sverige fridlysta
från årets början t. o. m. 15 sept.*
Rådjursläktetft Capreolus. Mulen
naken. Svans saknas. Horn upprätta
utan ögontagg, vanl. med blott 3
spetsar. Rådjuret, C. capreolus L., är
om sommaren rödbrunt, under
gulbrunt, om vintern grågulbrunt. En
vit spegel i svanstrakten.
Råkilling-arne äro rödbruna med vita fläckar.
Hanen kallas bock 1. råbock, honan rå
1. råget. Parningen i juli. Geten
killar i maj 1. juni. 1—3 killingar.
Råka, se Kråkfåglar.
Rå kresol (Cresolum crudum) begag-
* Obs. kung. om jakttid!
nas för att fördriva vildkaniner från
en plats eller för att hindra dem att
åter taga sina gångar i besittning.
Råmjölk kallas den mjölk som
alstras i särskilt kons juver första
dagarna efter kalvningen. Denna mjölk,
som är synnerligen lämplig som
kalvens första näring, har annan
sammansättning och andra egenskaper än
vanlig mjölk. Till följd av sin höga
albumin- och globulinhalt koagulerar
den lätt vid kokning och bildar härvid
en enda sammanhängande massa,
kallad k a 1 v d a n s eller kalvost, en
välkänd rätt i svenska hem.
Råmjöl-ken är däremot olämplig till smör- och
ostberedning och anses vara skadlig
för småbarn. En vecka efter
kalvningen behandlas vanligen råmjölken som
normal mjölk och inblandas i denna.
All däggdjursmjölk har under första
dagarne efter förlossningen en
egenartad karaktär och kan då kallas
rå-mjölk.
Råttgift, se Förgiftning.
Råttdjur. Muridae, däggdjursfamilj
med underfam:a S o r k d j u r
Mi-crotinae och Råttor Murinae.
Inom den förstnämnda märkes
skogs-1 e m m e 1 n, Myopus schisticolor
Liljeb., mörkt skifferfärgad med en
rödbrun fläck över bakryggen, förek. i
mellersta Sveriges granskogsområde
från Jämtland och Ångermanland till
Närke och Västmanland. Fjäll
em-m e 1 n, Lemmus lemmus L. rostgul
med huvudets översida och
framryggen svarta, under vitgul, i Sveriges,
Norges och Finlands fjälltrakter.
Bekant för sina stora vandringar.
Ängssorken, Evotomus
glareo-lus Schreb. med rygg rödbrun med
strödda svarta stickelhår, sidor rödgrå,
under ljusare, svans ung. halvannan
gång huvudets längd.
Utbredningsområde ej säkert känt. Ängssorkar
från Norrland böra insändas till
Riksmuseum i Stockholm. R ö d s o
r-k e n, E. rutilus Pall. tillhör nordliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
