Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Smörjmedel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
SMÖRJMEDEL—SNÄPPFÅGLAR
370
Smörjmedel, se Rengöring.
Snapshot (snäpsåt) eng., egentligen
slängskott, kastskott, avskjutet utan
ordentlig siktning; senare liktydigt
med ögonblicksfotografi, snabb-bild.
Snara, ett i äldre tider mycket
använt fångstredskap för såväl fågel som
bår vilt. Snarorna, som vanligen
gjordes av mjuk (glödgad) metalltråd,
uppsattes antingen vid marken å
platser, där djuret väntades komma att
gå fram (å djurets växel), i
öppningar i förut befintliga eller för
ändamålet uppsatta stängsel eller ock i
samband med upphängt lockbete
(exempelvis de för fångst av
kramsfågel förr använda d o n o r n a).
Snarning brukas nu huvudsakligast
för fångst av skogsfågel och ripor och
får användas endast i Jämtlands län
ovan skyddsskogsgränsen samt i
Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker.
Snatterand, se Änder.
Snok, se Vattensnoksläktet.
Snäppfåglar, fam. Scolopacidæ. Näbb
lång och smal, mjuk och böjlig, oftast
längre än huvudet.
Skärfläckan, Recurvirostra avosetta L., med
uppböjd näbb, numera utrotad i
Sverige, Smalnäbbade
sim-snäppan, Phalaropus lobatus L.,
har framtårna med vid basen
förbundna simflikar, baktån utan simflik,
tars hoptryckt, längre än mellantån
med klo; Brednäbbade
sim-snäppan, Chrymophilus
fulica-rius L., har även baktån med simflik
och med tarsen av samma längd som
mellantån med klo. Den förra arten
häckar i Norrland ner till Jämtland,
den andra, arktisk, ses här under
höstflyttningarne. Den ståtliga, med
mycket lång, bågböjd näbb försedda
Storspoven, Numenius arquatus L. har
en vinglängd av minst 290 mm., den
betydligt mindre Småspoven,
Numenius phæopus L. har å hjässan ett
längsgående ljust band, kantat av bru-
na och en vinglängd av under 270 mm.
Den förra arten har en mera sydlig,
den andra mera nordlig utbredning.
Den långnäbbade Rödspoven,
Limosa limosa L. förr allmänt
häckande på Gottland och Öland torde nu
vara utrotad därstädes. M y r s p
o-v e n, L. lapponica L., häckar i
nordligaste Lappland. Brushanen,
Pavoncella pugnax L., har ett
välutvecklat hudveck mellan yttertån och
mellantån. Baktå finnes. Näbb
kortare än tarsen, ungefär av huvudets
längd, rak och trubbig. Hanarne
större än honorna, om våren försedda med
en bröstsköld och ett halskrås av
fjädrar samt vårtliga bildningar vid
näbbroten. Hanens vinglängd 177—192 mm.,
honans 148—157 mm. Numera ganska
sällsynt över hela landet. Ägg 4,
olivbruna med mörkbruna fläckar, 42—47
: 29—34 mm. Gluttsnäppan,
Totanus litoreus L., har något
uppåtböjd näbb, olivgröna ben och
svartaktig näbb. Vinglängd 183—193 mm.
Häckar ner till Härjedalen. Ägg 4,
grågula med mörkbruna och svarta
fläckar, 42—53 : 32—36 mm.
Svartsnäppan, T. fuscus L., har mörkt
rödbruna ben, i tarsalleden och längst
upp mera röda. Vinglängd 163—174
mm. Häckar i skogsregionerna i
nordligaste Lappland. Ägg 4, ljust
olivbruna med mörkbruna fläckar, 41—49
: 31—34 mm. R ö d s n ä p p a n, T.
totanus L., har en vinglängd av 150—167
mm. Häckar vid våra kuster, vid
Vänern, Mälaren m. fi. ställen samt i
fjälltrakterna norrut från Härjedalen. Ägg
4, grågula m. svartaktiga och grå
fläckar, 44—49 : 30—32 mm.
Skogssnäppan, T. ochropus L., har
grön-brun utåt svart näbb, om våren svart,
vid roten undertill stötande i rött,
mörkgrå ben. Vinglängd 136—157 mm.
Tämligen allmän över hela landet,
häckar i gamla trastbon o. dyl.
Ägg 4, gråvita med små,
mörkbruna fläckar, 38—41 : 25—27 mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
